Art i Malmö
Svart valnöt
Juglans nigra
Växtsätt
Ett storvuxet, brett lövträd som i Malmö oftast når 12-20 meter, i friväxt läge med en bred, rundad till valvformad krona som kan bli lika vid som hög. Stammen är grov och rak, och de tunga grenarna går först snett uppåt för att sedan böja ut åt sidorna. Kronan ger ett glest, luftigt intryck eftersom de väldiga bladen sitter samlade ytterst på skotten. Avlövat på vintern känns trädet igen på sina kraftiga, trubbiga grenar som slutar tvärt, och på de tjocka, ljust gråbruna årsskotten med stora hjärt- eller hästskoformade bladärr under varje knopp. Knopparna är små, ludna och gråaktiga jämfört med skottets grovlek.
Bark
Hos unga träd är barken slät och gråbrun, men den blir snabbt karaktäristisk: hos äldre träd är den mörkt gråbrun till nästan svartbrun och spricker upp i djupa, smala åsar som korsar varandra i ett tydligt rutmönster av smala romber eller diamanter. Det mörka, djupt fårade utseendet är ett av artens säkraste kännetecken på avstånd - barken är märkbart mörkare än hos den vanliga valnöten. (Det svenska och engelska namnet syftar dock i första hand på den mörka kärnveden, inte på barken.)
Blad
Bladen är det mest slående draget: stora, parbladigt sammansatta och 30-60 cm långa, med 15-23 (ibland färre) smala, lansettlika småblad utmed en gemensam skaftstjälk. Varje småblad är 6-12 cm långt, fint sågtandat i kanten, långt tillspetsat och svagt asymmetriskt vid basen. Nervaturen är fjäderlik och tydlig, och bladovansidan är mattgrön medan undersidan är ljusare och något hårig. Ett avgörande detaljkännetecken: toppsmåbladet är ofta påfallande litet eller saknas helt, så bladet ser ut att sluta tvärt med ett par sidoblad. Krossar man ett blad doftar det starkt och kryddigt-beskt. Höstfärgen är klart gul, och bladen fälls ofta tidigt.
Blom & frukt
Blommorna kommer i maj-juni samtidigt som löven slår ut. Hanblommorna sitter i slaka, gröngula hängen, 5-10 cm långa, medan de oansenliga honblommorna sitter få och upprätt ytterst på årsskotten. Frukten är karaktäristisk: en klotrund, slät, ljusgrön till gulgrön kula, 4-6 cm i diameter, som mognar under hösten. Till skillnad från hos många andra nötträd spricker det köttiga, hårda höljet inte upp, utan hela frukten faller till marken och färgar fingrar och mark mörkbruna. Inuti sitter en stenhård, djupt skrynklig nöt.
Lätt att förväxla med
Förväxlas främst med vanlig valnöt (Juglans regia), det vanligaste valnötsträdet i svenska trädgårdar. Avgörande skillnad: vanlig valnöt har bara 5-9 breda, helbräddade (otandade) småblad med ett stort toppsmåblad, samt slät ljusgrå bark - svart valnöt har 15-23 smala, sågtandade småblad, ofta utan toppblad, och mörk, djupt fårad bark. Kan på håll också likna ask (Fraxinus) eller gudaträd (Ailanthus), men ask har motsatta blad (svart valnöt har strödda) och färre, bredare småblad, medan gudaträdets småblad är helbräddade med ett par grova körteltänder vid basen och luktar illa vid beröring. Märgens kammarindelade, segmenterade inre i unga skott skiljer valnötterna från övriga lövträd.
Svart valnöt är ett amerikanskt skogsträd från östra USA som i Sverige planteras som prydnads-, park- och gatuträd. Den utstrålar tyngd och resning - en bred, mörkbarkig stam med en valvformad krona och enorma, fjäderlika blad som rör sig lätt i vinden och kastar ett rörligt, halvskuggigt ljus. Just kombinationen av mörk bark, sengrön lövsprickning och de tunga, doftande bladen ger den en sydländsk, nästan exotisk karaktär.\n\nI Malmös gaturum hör den hemma som ett soligt-lägets träd: den trivs i värme och näringsrik jord och tål stadsklimatet väl. De gröna fruktkulorna som faller på trottoaren om hösten är en pålitlig ledtråd - och en lätt missräkning för den som parkerar bilen under kronan, eftersom de färgar allt de träffar. Trädet hjälper också till att läsa platsen: där svart valnöt frodas är läget varmt och jorden god.
Var den växer
- Gamla Staden 26
- Hyllievång 16
- Östervärn 16