Frihamnen

Grönska på hamnens villkor

Frihamnen är kajer, spår och hårdgjorda ytor — och det syns i siffrorna. Nitton träd av fyra arter, och en krontäckning på en enda procent. Här är varje träd en markering snarare än en skog, och de arter som klarar sig är valda med omsorg om vad platsen tål.

Vanligast är oxeln med åtta exemplar. Det är ingen slump: oxeln uthärdar salt, blåst, torka och hårt packad jord — precis den vardag ett hamnområde bjuder på. De äldsta träden i området är just oxlar, planterade 1950, och de har alltså hållit ställningarna här i över sju decennier.

Tätt bakom följer en mer oväntad gäst: den kaukasiska vingnöten, med sju exemplar planterade 2010. Det är ett snabbväxande, brett träd med långa, snörlika frukthängen som dinglar kvar långt in på vintern — ett generöst inslag i ett annars kargt landskap. Tre tallar och en ensam tysklönn fullbordar listan. Litet, men inte utan karaktär.