Håkanstorp

Lindarnas gator, humlebokens tid

Håkanstorp är nästan uteslutande ett lövträdsområde — 207 av de 210 träden bär blad, bara tre är barrträd. Vanligast är parklinden med 54 exemplar, det klassiska allé- och parkträdet med sin höga, molnmjuka krona och de borstiga skotten kring stambasen. Flera av lindarna sattes redan 1920 och har haft ett sekel på sig att växa till — kanske en del av förklaringen till att krontäckningen når 20 procent, en av de grönare siffrorna bland stadens delområden.

Näst vanligast är aplarna, 41 stycken, och därefter kommer något mer oväntat: humleboken, med 27 exemplar alla planterade 2017. Det är en sydeuropeisk släkting i björkfamiljen som ser ut som en avenbok men avslöjar sig med sina hängande, papperslätta “humlekottar” — ett tåligt litet gatuträd som här fått chansen i samlad trupp. Platan och robinia fyller på listan, och sammantaget är sju av tio träd av exotiskt ursprung.

Äldst av alla är en skogslönn planterad omkring 1900 — en art som tål stadens packade jord och salt, och som varje vår tänder sina gulgröna blomklasar innan löven ens slagit ut. Att precis alla träd i området har ett känt planteringsår gör Håkanstorp dessutom till ett ovanligt väldokumenterat hörn av trädkartan.