Kristineberg

Där vitpilen anger tonen

Det är inte många områden där vitpilen är det vanligaste trädet, men i Kristineberg toppar den listan med 103 exemplar. Vitpilen är vattnets och de fuktiga lägenas träd — snabb, generös och tålig mot både blåst och tillfälliga översvämningar — och på håll känns den igen på sitt gråsilvriga, fladdrande lövverk som lyser upp landskapet. Att den fått en sådan roll här säger något om markens karaktär.

Prägeln är också ovanligt nordisk: nästan två av tre träd har nordiskt ursprung, vilket sticker ut på en karta där exoterna ofta dominerar. Efter vitpilen följer skogseken, här i den utvalda frökällan ULTUNA E med 98 exemplar, och naverlönnen fk UPPSALA E med 44 — båda beprövade, härdiga val. Det fylldblommiga fågelbäret bidrar med 42 träd och ett blomsterflor om våren.

Beståndet är nästan komplett dokumenterat — 99 procent av träden har känt planteringsår — och de äldsta årtalen leder tillbaka till sekelskiftet. Två hästkastanjer planterade 1905 är områdets seniorer, träd som varje maj fortfarande tänder sina vita blomljus, följda av askar och klibbalar från 1920. Krontäckningen ligger i dag på 14 procent.