Kroksbäcksparken

En park som hunnit växa till sig

Med en krontäckning på 22 procent hör Kroksbäcksparken till de grönaste områdena i sin del av staden — här har kronorna haft tid på sig. De äldsta träden i registret planterades 1970, bland dem flera naverlönnar, och det är just naverlönnen som är parkens vanligaste träd med 66 exemplar. Det är ett anspråkslöst men slitstarkt val: ett litet, tätt och rundkronat träd som känns igen på sina läderartade blad och korkvingarna längs kvistarna, och som tåligt låter sig formas och beskäras.

Artrikedomen är stor för ett enskilt parkområde — 80 arter och sorter — och prägeln tydligt världsvan: nästan två av tre träd har exotiskt ursprung. Efter naverlönnen följer tysklönn, parklind och vitpil, och bland de 37 platanerna står det äldsta sedan 1975 — tid nog att utveckla artens karakteristiska kamouflagebark, där flagor lossnar och blottar en ljus mosaik.

Parken har också ett ovanligt starkt vintergrönt inslag. De 41 svarttallarna, sydeuropéer byggda för torka och vind, håller sina mörka, täta kronor året om och ger parken stomme och färg även när lövtaket fällt sina blad.