Lindängen

En stad av barr och blad

Av Lindängens 3433 kartlagda träd hör nära hälften till barrträden, och det märks i karaktären. Med 624 exemplar är jättetujan den allra vanligaste arten, tätt följd av den kinesiska sekvojan med sina 480 träd. Det är ovanligt sällskap för en svensk stadsdel: båda är ståtliga, vintergröna arter från andra kontinenter, och de sätter sin prägel på platsen året runt. Att 74 procent av träden är exotiska arter bekräftar bilden av ett område planterat med blicken vänd mot världen.

Men löven har sista ordet. Med 1920 lövträd mot 1468 barrträd bär Lindängen ändå upp den nordiska årstidsväxlingen. Parklinden är talrik, både i sin vanliga form och som sorten ‘Zwarte Linde’, och tillsammans med skogslönn och bok knyter de området till det svenska landskapets trädtradition.

Några träd har stått länge. Här finns bok och skogsek planterade redan 1900 — bokens täta, skuggande valv och ekens sega virke hör till de äldsta inslagen i en annars ung och experimentlysten samling. Med 123 arter och en krontäckning på 24 procent är Lindängen en plats där det alltid finns något nytt att se uppåt.