Art i Malmö
Hassel
Corylus avellana
Växtsätt
Hassel är sällan ett pelarrakt träd – den växer oftast som en stor, yvig buske eller ett litet flerstammigt träd, vanligen 3–8 meter högt. Det mest typiska är att flera spöraka stammar reser sig som en utåtböjd vas direkt ur marken, med rikligt med rotskott i basen, vilket ger en bred, lite slarvigt rund silhuett utan tydlig huvudstam. I gaturum och parker ses den ofta tuktad: uppstammad till en liten krona, eller så är det den närbesläktade turkiska hasseln (Corylus colurna) man planterat, som till skillnad från vanlig hassel bildar en spikrak enkelstam och en tät, jämn kägelkrona. Avlövad om vintern känns busken igen på just det knippiga, uppåtsträvande grenverket av många smala spön, på de små rödbruna, något sträv- och körtelhåriga kvistarna – och inte minst på att hanhängena redan från hösten sitter kvar som små, hårda gröngula valsar och hänger ut långt före lövsprickningen.
Bark
Barken är på unga stammar och grenar slät, glänsande och gråbrun till kopparbrun, med tydliga ljusare, vågrätt utdragna porer (lenticeller) som små streck tvärs över stammen. Med åldern blir den mattare och gråare och kan flaga i tunna, smala strimlor på längden, men hassel bildar aldrig grov, djupt uppsprucken pansarbark – den förblir relativt slät och tunn. Den turkiska hasseln skiljer sig här markant: dess stam blir snabbt ljusgrå och korkig med rutigt uppsprucken, närmast flagig bark.
Blad
Bladet är ett av de säkraste kännetecknen: 6–12 cm långt, runt till brett omvänt äggformat, ofta nästan lika brett som långt, med en tvärt avsatt, kort spets och en tydligt sned, hjärtlik bas. Kanten är grovt och oregelbundet dubbelsågad. Ovansidan är mörkt grön, strävt sträv och något skrynklig av de nedsänkta nervparen, undersidan ljusare och mjukt hårig – bladet känns nästan luddigt mellan fingrarna. Skaftet är kort och körtelhårigt. Höstfärgen är klart gul till gulbrun. Det är rundheten och stävheten som skiljer hasselbladet från de smalare, spetsigare och plisserade bladen hos avenbok och alm.
Blom & frukt
Hassel blommar mycket tidigt, ofta redan i februari–april (vid milda vintrar kan hanhängena damma redan i januari) medan kvisten ännu är bar, och är sambyggare. Hanblommorna sitter i de iögonfallande hängena: 3–7 cm långa, mjuka, gulgröna till svavelgula "lammsvansar" som dammar rikligt med pollen i vårvinden. Honblommorna är lätta att missa – de ser ut som en helt vanlig liten knopp, men ur spetsen sticker en pyttig knippe lysande röda märken ut, som en mikroskopisk röd pensel. På sensommaren och hösten (september–oktober) mognar frukten till den oförväxlingsbara hasselnöten: en hård, ljusbrun, äggrund nöt som sitter ensam eller i klasar om 2–4, var och en omsluten av ett bladartat, ljusgrönt hylle (foderkrage) som är öppet och flikigt fransat i toppen och ungefär lika långt som själva nöten.
Lätt att förväxla med
Goda nyheter för plockaren: hasselns nöt har ingen giftig dubbelgångare bland våra träd – kombinationen hård brun nöt i ett bladartat, fransigt hylle är helt egen, och ingenting farligt liknar den. Den närmaste släktingen, turkisk hassel (Corylus colurna), ger lika ätliga men något mindre nötter och har ett djupt flikigt, fransigt hylle samt rak enkelstam och korkig bark – ofarlig förväxling. Själva busken kan på avstånd och avlövad förväxlas med al, men hasselns hängen sitter ensamma och saknar alens hårda, kottelika honhängen. Bladet liknar mest avenbok och alm, men hasselns blad är rundare, strävare och mjukt håriga, med sned hjärtbas – avenbokens är smalare, spetsigare och hårt plisserat, almens är starkt snedbasigt och slätare. Ingen av dessa bär dock nöt-i-hylle, så frukten avgör alltid saken.
🍂 Ätligt
Det ätliga är hasselnöten, mogen i september–oktober. Skala bort det gröna hyllet, knäck det hårda bruna skalet och ät kärnan rå, eller rosta den lätt i panna eller ugn för fylligare, sötare smak; nötterna används i bak, choklad, müsli, till nötsmör och kan torkas för lång hållbarhet. Vill man hinna före ekorrarna kan man plocka nötterna något omogna, medan hyllet ännu är grönt, och eftermogna dem torrt och svalt. Inga delar av hassel är giftiga – varken nöt, blad eller hängen – och nöten kräver ingen tillagning för att vara säker. Den viktiga varningen gäller i stället allergi. Hasselnöt är ett av de vanligaste och starkaste födoämnesallergenen, och här finns två slag att hålla isär. Den som har en primär nötallergi (mot nötens stabila lagringsproteiner) kan få svåra, ibland livshotande reaktioner (anafylaxi) – och då hjälper det inte att rosta eller på annat sätt tillaga nöten, eftersom värme inte bryter ner det allergenet. Ännu vanligare är en oftast mildare korsallergi hos björkpollenallergiker (oralt allergisyndrom), som ger klåda och svullnad i mun och svalg; de besvären kan i vissa fall lindras av upphettning, men inte tillförlitligt. Är du osäker, eller vet med dig att du är nöt- eller björkpollenallergiker, smaka inte. Plocka måttligt så att fåglar, ekorrar och möss får sin del, och undvik nötter från hårt trafikerade gatuträd och hundkisshöjd – välj parkträd och buskage en bit från vägen.
Plocka bara det du säkert artbestämt, och smaka aldrig på något du är osäker på.
Hassel är ett av vårens första livstecken i staden: redan i februari, när allt annat står kalt och grått, dinglar de gula hängena och dammar pollen, och den som tittar nära ser honblommornas knappnålssmå röda penslar. Hela busken har en vänlig, lite okynnig karaktär – flerstammig, yvig och full av spön – och den har följt människan i årtusenden, som nötkälla, som hamlade käppar till flätverk och käppar, och i folktron som slagruta.\n\nI Malmös gaturum fyller hasseln en plats som få andra: som tålig, blomningstidig buske i bryn och buskage ger den tidig pollen åt insekter och nötter åt ekorrar och fåglar, och som turkisk hassel är den ett uppskattat litet stadsträd – salttåligt, kompakt och med en prydlig kägelkrona som klarar trånga lägen under fasader och ledningar. Det är ett träd som både bjuder syn, ljud och smak: gula hängen i vårvinter, mjuka blad om sommaren och en handfull nötter att knäcka om hösten.
Sorter och kloner i Malmö
Känns igen som hassel, men planterade som namngivna sorter:
- Hassel fk ÖGLUNDA E Corylus avellana fk ÖGLUNDA E 37
- Hassel 'Aurea' Corylus avellana 'Aurea' 1
Var den växer
- Segevång 20
- Hyllievång 12
- Kroksbäck 11
- Bunkeflostrand 8
- Augustenborg 6