Art i Malmö
Japansk magnolia
Magnolia kobus
Växtsätt
Japansk magnolia är ett litet till medelstort lövträd, oftast 6-12 meter, men kan med tiden bli upp mot 15 meter (de allra största formerna ännu högre). Den växer långsamt och förgrenar sig gärna lågt, ibland flerstammigt nästan som en stor buske, men bildar lika ofta en tydlig stam med rundad till brett äggformad krona. Kronan är bred, rundad och rätt tät, ibland nästan lika bred som hög, och de yttersta grenarna är fina och kvistiga. Avlövad känns trädet igen på just denna yviga, mångförgrenade silhuett och framför allt på de tjocka, ludna blomknopparna som sitter ytterst på kvistarna hela vintern - de ser ut som små gråludna fingerspetsar och är artens säkraste vintertecken.
Bark
Stammen är slät och grå hos unga träd, med fina ljusa porer (lenticeller) som små streck, ofta lite vertikalt dragna. Med åldern förblir barken länge slät och askgrå, men blir på de äldsta stammarna något skrovligare och kan spricka upp eller bli något vårtig i en svagt rutig, flagig grålig yta. Det är aldrig en djupt fårad bark - intrycket är ljust, slätt och nästan silvergrått. Brutna kvistar har en tydlig aromatisk doft.
Blad
Bladen är omvänt äggrundade till brett elliptiska, ungefär 8-15 cm långa och ofta omkring hälften så breda, bredast en bit ovanför mitten och avsmalnande mot den kilformiga basen. Spetsen slutar i en karaktäristisk kort, tvär liten udd (mucronat) - som om bladet vore tvärt avhugget och fått en liten spets påsatt. Kanten är hel och slät, utan tänder, och nerverna är fjäderlikt ordnade; ovansidan är mörkt grön och kal, undersidan ljusare och i stort sett kal men ofta med några längre hår längs huvudnerverna. Skaftet är kort. Höstfärgen är oansenlig, oftast en matt gulnande till gulbrun ton utan lyster.
Blom & frukt
Blomningen kommer tidigt, i april (i kalla vårar in mot början av maj), och sker på helt bar kvist innan löven slår ut - då står hela trädet vitt. Blommorna är doftande och ungefär 10 cm vida, med vanligen sex vita kalkblad (tepaler), ibland med en svag rosa anstrykning vid basen, samt tre små reducerade yttre kalkblad som ofta faller tidigt. Blommorna är ganska smala och spretiga jämfört med de stora bägarblommorna hos parkmagnolior. Frukten är en knölig, oregelbunden samlingsbalja som mognar sent på sommaren och hösten, ofta vriden och rödaktig, och spricker upp så att de klarröda fröna hänger fram på fina trådar.
Lätt att förväxla med
Förväxlas oftast med tulpanmagnolia (Magnolia x soulangeana), den vanligaste parkmagnolian, som har mycket större, bägarformade blommor i rosa till purpur - japansk magnolias blommor är vita, mindre och mer stjärnlikt spretiga. Stjärnmagnolia (Magnolia stellata) har många fler och smalare, bandlika kalkblad (ofta 12-18) och är mer buskformig. I parker förväxlas den också lätt med loebnermagnolia (Magnolia x loebneri), en korsning mellan japansk magnolia och stjärnmagnolia som är intermediär och ofta har fler kalkblad än renodlad kobus. Videbladig magnolia (Magnolia salicifolia) har nästan identiska blommor men smala, vide-lika blad som är blådaggiga på undersidan och doftar anis när man gnuggar dem. Det avgörande draget hos japansk magnolia är kombinationen vita blommor med ungefär sex stora tepaler på bar kvist, breda omvänt äggrundade blad med tvär uddspets, och de stora gråludna vinterknopparna.
Japansk magnolia är vårens budbärare i gaturummet - några dagar i april förvandlas den från ett oansenligt litet träd med ludna knoppar till ett moln av vita, doftande blommor innan ett enda löv hunnit ut. Den måttliga storleken och den breda, rundade kronan gör den lätt att passa in under ledningar, på små torg och i smala planteringsremsor där ett stort träd inte ryms. I Malmö hör den hemma just för att den ger en kort men intensiv blomningsupplevelse på exakt den tid då staden längtar mest efter den, och för att den sedan är ett anspråkslöst, tåligt och välformat parkträd resten av året - härdigare och mindre frostkänslig i blomningen än många storblommiga magnolior, vars större knoppar lättare skadas av sena frostnätter. Ett förbehåll är att unga träd kan dröja länge innan de börjar blomma ordentligt; men ett väletablerat exemplar blommar sedan rikt och pålitligt år efter år.
Var den växer
- Östra Skrävlinge 28
- Lindeborg 23
- Kryddgården 12