Art i Malmö
Körsbär/Plommon osv (okänd art/sort)
Prunus sp.
Växtsätt
Eftersom art och sort är okänd varierar växtsättet, men de flesta Prunus i Malmös gaturum är små till medelstora träd, sällan över 8-12 meter, med en rundad till brett valvformad eller ibland trattformad krona. Många är ympade, vilket syns som en förtjockning eller skarv en bit upp på stammen. Grenverket är ofta tätt och fingrenigt, med relativt smala, raka årsskott. Avlövad på vintern känns trädet igen på de slanka, glänsande kvistarna med små, spetsiga, tätt åtsittande knoppar och på de korta sidoskott (sporrar) där blom- och bladknoppar samlas i klasar. Silhuetten är ofta nätt och prydlig snarare än mäktig.
Bark
Barken är på unga och medelålders träd slät och glänsande, i toner från rödbrunt och mahognybrunt till gråbrunt eller nästan metallgrått. Det mest karaktäristiska är de vågräta, ljusa strecken — korkporer (lenticeller) — som ligger som tunna ringlar eller streck tvärs över stammen. På äldre stammar kan barken mörkna, spricka upp och flagna i tvärgående band eller bli skrovlig och småflikig, men de vågräta porerna brukar synas länge. Detta horisontella mönster är ett av de snabbaste sätten att se att man har ett körsbär eller plommon framför sig.
Blad
Bladen sitter strösställda (ett i taget, ej parvis), är enkla och oftast äggrunda till elliptiska eller omvänt äggrunda, vanligen 5-12 cm långa, med en utdragen spets. Kanten är fint och jämnt sågtandad, ibland med körtelförsedda tandspetsar. Nervaturen är pennlik med en tydlig mittnerv och parvisa sidonerver. Det mest användbara släktdraget sitter på bladskaftet: hos de flesta arter ett eller ett par små, rundade körtlar (extraflorala nektarier) i bladskaftets övre del eller alldeles vid bladbasen — leta efter dem, de skiljer Prunus från de flesta förväxlingsträd. (Hos en del arter sitter körtlarna i stället längs bladkanten eller på tandspetsarna, och hos enstaka saknas de.) Höstfärgen är ofta varm, i gult, orange till rött, och hos rödbladiga prydnadssorter är bladen mörkt vinröda hela sommaren.
Blom & frukt
Blomningen är trädets stora ögonblick och sker tidigt, ofta från slutet av mars till maj beroende på sort, ibland före eller samtidigt med att bladen spricker ut. Blommorna är femtaliga med vita till klart rosa kronblad, enkla eller hos prydnadssorter fyllda och pomponglika, och sitter ensamma eller i små knippen och flockar tätt längs grenarna. Frukten är en liten stenfrukt — ett glänsande rött, svart eller gult körsbär eller en blådaggig liten plommon — som mognar under sommaren; hos rena prydnadsträd kan fruktsättningen vara sparsam eller utebli.
Lätt att förväxla med
Inom släktet förväxlas trädet lätt med fågelbär (Prunus avium), som blir betydligt högre och mer storvuxet med upprätt, något pyramidal till bredare krona, och med hägg (Prunus padus), vars blommor sitter i långa, hängande, doftande klasar (rakliknande klase) — ej i tofsar eller flockar tätt längs grenen. Prydnadskörsbär (Prunus serrulata m.fl.) känns på rikare, ofta fyllda rosa blommor, och plommon/slån (Prunus domestica, P. spinosa) på blådaggiga frukter och hos slån på vassa grentaggar. Mot andra släkten är skiljedraget tydligt: äpple och päron (Malus, Pyrus) saknar bladskaftets körtlar och de tydliga vågräta korkporerna i den blanka barken, och rönn (Sorbus) har sammansatta (parbladiga) blad. Den vågräta barkstrimmningen plus körtlarna vid bladbasen pekar nästan alltid rätt mot Prunus.
Prunus är gaturummets festtalare. Under några korta vårveckor förvandlas hela alléer och förgårdar till skummande moln av vitt och rosa, och just den effekten är skälet till att körsbär och prydnadsplommon planterats så flitigt i Malmö — de är nätta nog för trånga gator och förgårdar, men ger en blomprakt som få andra träd kan matcha. Resten av året är de diskreta, prydliga träd med glänsande bark och en lagom krona.\n\nAtt exakt art eller sort är okänd spelar mindre roll för igenkänningen: själva släktet avslöjar sig på de vågräta korkporerna i den blanka barken, på de körtelförsedda bladskaften och på de femtaliga vårblommorna följda av små stenfrukter. Ser du de dragen tillsammans står du framför ett körsbär eller plommon — vilket av dem får bli en fråga om blommornas färg, fruktens form och trädets storlek.