Mammutträd

Mammutträd är ett storvuxet, vintergrönt barrträd med en omisskännlig silhuett: en jämn, smal till bredare kägla med tydligt rak genomgående stam (toppskott) och en yvig, tät krona. I motsats till de flesta gatuträd behåller det ofta sina nedersta grenar nästan ända ner till marken, så att kronan bildar en bred, sluttande kjol. Grenarna är något nedåtböjda men vänder uppåt i spetsarna. Eftersom det är vintergrönt står det grönt även mitt i vintern - du ser aldrig en avlövad, kal kvistsilhuett som hos lövträd, utan en mörkt grågrön, kompakt kägla som ofta är det enda stora vintergröna trädet i kvarteret. I Malmö är exemplaren ännu unga och måttligt höga, men redan på avstånd känns den raka spiran och den breda basen igen.

Barken är artens tydligaste kännetecken på nära håll. Den är varmt rödbrun till kanelfärgad, djupt fårad i längsgående åsar och - viktigast - mjuk, fibrös och svampig. Trycker du in den med knogen ger den efter som kork, vilket inga av Malmös andra träd gör. Med åldern blir barken allt tjockare och mer uppsprucken i grova, mjuka ribbor (i hemlandet en brandsköld som kan bli decimetertjock). Redan denna kombination - rödbrun färg plus eftergivlig, fibrös yta - räcker oftast för att slå fast arten.

Bladen är inte platta barr utan korta, sylformiga till fjällika barr, oftast 3-6 mm långa (på kraftiga toppskott kan de bli längre), blågröna till gråtonat gröna. De sitter spiralställda och tätt tryckta runt hela skottet, så att kvisten blir trind och repliknande - inte tillplattad i ett plan. Barrspetsarna är fria och vassa, så att kvisten känns lätt taggig och stickig om du drar handen mot den. Det finns ingen höstfärg och inget bladfall på samma sätt som hos lövträd; barren är vintergröna och fälls successivt, ofta tillsammans med hela småkvistar. Just att barren sitter runt om skottet (radiärt) och har stickiga spetsar är nyckeln som skiljer mammutträd från de plattbladiga förväxlingsarterna.

Mammutträd är sambyggare och blommar oansenligt på senvintern till tidig vår: små gulaktiga hanblommor i kvistspetsarna släpper pollen, medan honblommorna är små och gröna. Kottarna är förvånansvärt små för ett så stort träd - äggformiga, omkring 4-7 cm långa, först gröna och så småningom vedartade och gråbruna, med rombiska, skrynkliga fjäll. De mognar under sitt andra år (efter ungefär 18-20 månader) men kan sitta kvar gröna och stängda på trädet i många år, så att man ofta ser kottar i flera åldrar samtidigt.