Rödblommig hästkastanj

Ett medelstort lövträd, oftast 10–15 meter, någon gång upp mot 20–25. Den blir alltså tydligt mindre och mer hanterlig än den vanliga hästkastanjen, vilket är en del av poängen med att plantera den vid gator. Kronan är tät, jämn och rundad till brett äggrund, och den mörka lövmassan ger ett kompakt, nästan kupolformat intryck. Grenarna går ut snett uppåt och böjer sig utåt i mjuka bågar. Avlövad på vintern känns trädet igen på sin satta, rundade krona och på de grova, trubbiga skottspetsarna med kraftiga knoppar i motsatta par — men till skillnad från vanlig hästkastanj är dessa knoppar bara svagt kådiga och långt ifrån så blanka och kletiga av kåda.

Stammen är ofta kort och blir snabbt grov. Barken är gråbrun till mörkt gråbrun, slät och fast på unga träd men spricker med åldern upp i oregelbundna, lite flagande plattor och fjäll som kan lossna i tunna skivor. Äldre stammar är dessutom ökända för att utveckla vårtlika upphöjningar och kräftartade sår, vilket gör barken extra skrovlig. Helhetsintrycket är mörkare och mer skrovligt än hos många andra gatuträd, vilket passar trädets kompakta, tunga silhuett.

Bladen är stora och handflikigt sammansatta: oftast 5, ibland 7 småblad som sitter ut från samma punkt likt fingrarna på en utbredd hand, fästa på ett kraftigt skaft. Varje småblad är omvänt äggrunt med en kort, utdragen spets, bredast en bit ovanför mitten och med dubbelsågad kant. Bladen är mörkt gröna, ofta med en rödaktig mittnerv och en tendens att vara lite bucklade eller skrynkliga snarare än släta. Vid lövsprickning har de unga bladen ofta en bronsaktig ton. Ett mycket användbart kännetecken på sensommaren: de håller sig betydligt grönare och friskare än vanlig hästkastanj, som då ofta är brunfläckig av kastanjemalens minor (och bladfläcksjuka). Framför allt är det den ökända kastanjemalen som rödblommig hästkastanj klarar bättre; helt fri från bladfläcksjuka är den dock inte. Höstfärgen är dämpad gulbrun, sällan lysande.

Den stora attraktionen är blomningen i maj–juni, något senare än vanlig hästkastanj. Blommorna sitter i upprätta, ljusformade klasar (panikler), oftast 10–20 cm höga och därmed mindre och tätare än hos vanlig hästkastanj, vars blomställningar ofta blir 20–30 cm. Färgen är mörkt rosa till karminröd eller mattröd, ofta med en gul eller orange fläck i svalget. Frukten är en rundad kapsel, omkring 3–4 cm, men avgörande nog nästan slät eller bara försedd med några få korta taggar — inte den tätt och vasst taggiga igelkott som vanlig hästkastanj bär. Inuti sitter en eller ett par bruna, blanka kastanjer. Trädet sätter frukt men ofta inte lika rikligt som vanlig hästkastanj, och kommer ändå relativt troget från frö.