Art i Malmö
Ambraträd
Liquidambar styraciflua
Växtsätt
Medelstort till stort lövträd som i Malmös gaturum oftast står 10-15 meter högt. Ungt är trädet tydligt pyramidformat med en rak, genomgående stam och rätt jämnt utbredda grenvarv - en prydlig, nästan koniskt spetsig silhuett. Med åldern höjs kronan och blir mer äggrund till oval, men den genomgående stammen syns ofta hela vägen upp. Avlövat känns ambraträdet igen på två saker: de hårda, taggiga fruktkulorna som hänger kvar på sina långa stjälkar genom vintern, och de smala korklisterna ("vingar") som löper längs många av de unga kvistarna och gör grensilhuetten knöligt kantig snarare än slät.
Bark
På unga träd är barken gråbrun och förhållandevis slät. Med åldern spricker den upp i ett nät av smala, vertikala åsar och fåror och blir grovt korkartad och gråbrun. Det mest utmärkande sitter dock på kvistarna: redan på unga, kraftiga skott bildas platta korklister som reser sig som tunna plattor eller vingar ut från grenen. Dessa korkvingar syns året om och är ett av de säkraste kännetecknen, särskilt vintertid.
Blad
Bladet är handflikigt och stjärnformat med 5 (ibland 7) långa, spetsiga flikar, ungefär 10-15 cm brett - geometriskt och nästan symmetriskt. Kanten är fint sågad och flikarna är smala och vasst spetsade, inte rundade. Det avgörande draget jämfört med lönn är ställningen: bladen sitter strött, ett i taget längs kvisten, inte parvis mitt emot varandra. Gnuggar man ett blad doftar det svagt harts eller balsam. Höstfärgen är ambraträdets signum - djupt rött, vinrött, purpur, orange och gult, ofta i flera nyanser på samma träd och samma gren.
Blom & frukt
Blommorna är oansenliga och slår ut på våren när bladen spricker; trädet är sambyggare (monoikt) med små, gulgröna han- och honblommor i skilda gyttringar - inget man lägger märke till på avstånd. Frukten är desto tydligare: en hård, träig, klotrund fruktkula på 3-4 cm - egentligen en hel samling (fruktställning) av många små vedartade kapslar, var och en försedd med styva taggar eller spröt - som hänger i en lång stjälk. Den är grön under sommaren, brunnar på hösten och hänger ofta kvar bar och rasslande långt in på vintern, varefter den ramlar ner och blir liggande som taggiga "kulor" på marken.
Lätt att förväxla med
Förväxlas oftast med lönnar (Acer), eftersom det handflikiga, stjärnformade bladet liknar lönnens. Det avgörande är bladställningen: ambraträdets blad sitter strött (alternerande), lönnens parvis mitt emot varandra. Lönnens frukt är dessutom bevingade "näsor" (samaror), inte taggiga kulor. Den andra förväxlingen är platan (Platanus), som har både flikiga blad och runda fruktkulor - och här hjälper inte bladställningen, för även platanen har strödda blad. Det som skiljer dem är annat: platanens bark flagnar i stora ljusa flak (kamouflagemönster), bladets flikar är bredare och grovt tandade snarare än fint sågade, och dess fruktkula är luddig och faller sönder i fjuniga frön i stället för att sitta kvar hel och hårt taggig. Ambraträdets fint sågade, hartsdoftande blad och de styvt taggiga, träiga kapslarna avgör.
Ambraträdet är ett amerikanskt inslag i Malmös gaturum, planterat just för det som gör det lätt att känna igen: den explosiva höstfärgen och den prydliga, pyramidlika ungdomsformen. Namnet syftar på den välluktande kåda (storax/ambra) som trädet avsöndrar - därav doften i bladen och den engelska benämningen “sweetgum”.
I staden gör det dubbel nytta. Som ungt är det smalt och formstarkt och passar längs gator och i planteringar där platsen är begränsad, och på hösten lyser hela rader upp i rött och purpur när det mesta annat redan tonat ner. De taggiga fruktkulorna kan vara struliga på trottoaren, men de gör samtidigt trädet omisskännligt - även en barvinterdag pekar de, tillsammans med korkvingarna på kvistarna, rakt på rätt art.
Sorter och kloner i Malmö
Känns igen som ambraträd, men planterade som namngivna sorter:
- Ambraträd 'Worplesdon' Liquidambar styraciflua 'Worplesdon' 74
Var den växer
- Gamla Staden 16
- Lindängen 10
- Kulladal 9