Art i Malmö

Idegran

Taxus baccata

Barrträd Nordiskt 522 träd i Malmö äldst 1870

Växtsätt

Idegran – växtsätt
Foto: Txllxt TxllxT · CC BY-SA 4.0 · Wikimedia Commons

Idegranen är liten till medelstor och växer långsamt – i Malmös gaturum är den oftast 3–8 meter, men kan med åren bli ett brett, mångstammigt träd. Kronan är tät, mörk och rundad till äggformad, ofta bredare än hög, och greningen börjar lågt: flera krokiga, uppåtsträvande stammar och täta grenvarv ger ett kompakt, nästan buskigt intryck. Eftersom den är städsegrön ser den likadan ut sommar som vinter – en kompakt, kolmörk siluett som syns tydligt mot kala lövträd i januari. Den tål beskärning extremt väl och planteras därför ofta klippt som häck, pelare eller klot, så i stadsmiljö möter man den lika gärna formad som friväxande.

Bark

Idegran – bark
Foto: AnRo0002 · CC0 · Wikimedia Commons

Barken är tunn och rödbrun till purpurgrå, slät i unga år men flagnar med åldern av i tunna fjäll och flikar så att rödaktiga och ljusare partier blottas – ett skvattrigt, fläckigt mönster. Stammen är sällan rak och rund; den blir med åren refflad och längsgående valkig, ofta med flera sammanvuxna stammar och utskjutande knölar, vilket ger ett karaktäristiskt knotigt, muskulöst intryck hos äldre exemplar.

Blad

Idegran – blad
Foto: Milanaranim · CC0 · Wikimedia Commons

Barren är platta, mjuka och böjliga, omkring 1–3 cm långa (ibland upp till 4 cm) och bara ett par millimeter breda, med en mjuk spets som inte sticks. Översidan är mörkt, blankt grön; undersidan är ljusare, matt grågrön och ser nästan enfärgad ut – de två blekgröna klyvöppningsbanden är otydliga och alls inte kritvita som hos ädelgranar. Barren sitter spiralställt men vrider sig så att de pekar ut åt två sidor av skottet, kamlikt i ett plant plan. De sitter kvar flera år och fälls inte på hösten, så någon höstfärg finns inte. Idegranen har inga kottar – ett avgörande drag som skiljer den från de flesta andra barrträd.

Blom & frukt

Idegran – blom & frukt
Foto: MAKY.OREL · CC0 · Wikimedia Commons

Idegranen är oftast tvåbyggare, med han- och honträd var för sig. Hanträden bär på vårvintern (mars–april) små, gulaktiga pollenknoppar på barrens undersida som dammar gult vid beröring. Honträden bildar ingen kotte utan ett enda frö som under sensommar och höst omges av ett klarrött, köttigt, bägarformat hylle (arillus) – öppet i ena änden så att det mörka fröet skymtar. Det röda hyllet är det enda ofarliga på trädet; barr, bark och frön är giftiga.

Lätt att förväxla med

Förväxlas lättast med andra mörka barrträd. Gran (Picea abies) har styva, vassa, fyrkantiga barr som sitter på små träpinnar (utskjutande barrkuddar) och bär hängande kottar – idegranen har mjuka, platta barr och röda bär. Ädelgranar/silvergran (Abies) har också platta barr, men med två tydliga kritvita band på undersidan och upprättstående kottar, medan idegranens undersida bara är blekt grågrön. En (Juniperus communis) har vassa, ofta tretaliga barr i kransar och blåaktiga 'bär'. Det säkraste kännetecknet hela året: mjuka platta barr i två rader, ingen kotte, och – på honträd – det öppna, klarröda fröhyllet.

Idegranen är ett av våra långsammaste och mest långlivade träd, och dess lugna, mörka grönska har gjort den till en klassisk stadsplanta. Den tål skugga, beskärning och stadsluft bättre än de flesta barrträd, vilket är just varför man hittar den klippt i formade häckar, vid entréer och i parkrabatter snarare än som friväxande gatuträd. Mitt i vintern, när lövträden står nakna, är det idegranens kompakta svartgröna kropp och – på honträden – de röda bären som ger gaturummet färg och tyngd. Den är diskret men ålderdomlig: ett träd man lätt går förbi, tills man lär sig känna igen de mjuka barren och det röda fröhyllet som inget annat barrträd i Malmö har.

Sorter och kloner i Malmö

Känns igen som idegran, men planterade som namngivna sorter:

  • Irländsk idegran 'Fastigiata Robusta' Taxus baccata 'Fastigiata Robusta' 50

Var den växer

← Alla arter