Kaukasisk vingnöt

Kaukasisk vingnöt är ett stort, snabbväxande lövträd som blir 15-25 meter högt (i goda lägen ända upp mot 30 m) och nästan lika brett. Kronan är bred, rundad till valvformig och bärs ofta upp av flera stammar eller en kort huvudstam som tidigt delar sig - många exemplar ser nästan buskformigt mångstammiga ut. Ett mycket talande drag är den rika rotskottsbildningen: runt basen och en bit ut i marken skjuter ständigt nya skott upp, så att ett ensamt träd med tiden bildar en hel dunge. Grenarna är grova och något utbredda, och de tjocka, ljusbruna årsskotten har en typisk kammarad (septerad) märg som syns om man bryter en kvist på tvären - ett släktdrag som vingnöten delar med valnötterna (Juglans) men inte med hickory (Carya). Avlövad på vintern känns trädet igen på den breda, mångstammiga silhuetten, de grova skotten - och inte minst på att de långa fruktsträngarna ofta sitter kvar och dinglar svartnade i kronan.

Unga stammar och grenar har slät, silvergrå till ljusbrun bark. Med åldern blir barken matt grågrå till nästan svartgrå och spricker upp i ett nät av längsgående, ljusare fåror och åsar - ett grovt, korkartat och djupt fårat mönster som påminner lite om gammal ask eller valnöt, men mörkare och mer oregelbundet.

Bladen är stora och parbladigt sammansatta, ofta 30-60 cm långa, vanligen med 11-27 (ibland så få som 7-9) sittande (oskaftade) småblad i rader längs en mittspol. Varje småblad är avlångt-lansettformat, 8-12 cm långt, fint sågtandat i kanten, med tydligt fjäderlik nervatur och friskt mörkgrön ovansida (undersidan ljusare, ofta med fin behåring längs mittnerven). Hela bladet sitter strövis (alternerande) på skottet - en avgörande detalj, eftersom det liknar askens blad men ask har bladen parvis motsatta. Bladskaftet och mittspolen är runda och i stort sett kala (inte vingkantade). Höstfärgen är klart gul till gulgrön.

Trädet blommar samtidigt med lövsprickningen - i mildare klimat redan i april, men i svenskt klimat oftast i maj (ibland in i juni) - med hängande hängen: hanhängena är gröna och 7-15 cm långa, honhängena längre och smalare med röda till purpurröda märken (stigman). Det verkligt iögonfallande kommer på sommaren och hösten, då honhängena växer ut till slanka, snörlika fruktsträngar på 30-50 cm. Längs dem sitter täta rader av små nötter (var och en knappt 2 cm bred), var och en försedd med två halvrunda till elliptiska, vågräta vingar - som en liten propeller eller fluga. Frukterna är först ljusgröna, torkar till brunt och blir kvar på trädet långt in på vintern.